Hej igen, ett litet potpurri på min son Scott och min "maratonjulkuletillverkning" -lång ord det där- Han är så duktig, gjorde lika mycket som jag, jag förresten, fick ju bara sitta o knyta, hihi. Han kallade mig för "Knut", knyt en knut, Knut, sa han, så här blev det. Och ideén, ja behöver ni fråga, haha.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja, vem kom ideén från nu då???.... *smile*
Kramiz
Skicka en kommentar